Hemma!

Power nap på Arlanda

Ur Edors synvinkel har dagen bjudit på otroliga mängder intryck. Aldrig förr har han varit med om så mycket. Därför är det inte konstigt att han nu ligger utslagen i sängen. Dagen inleddes strax före fem på morgonen men vi lät Edor sova lite längre. Yrvaken bar vi lite senare iväg med honom till tåget mot Kastrup. Sen upp i luften två gånger om för att så småningom landa i Luleå. Där möttes vi av förväntansfull faster och nyfiken kusin. Sen har det rullat på ganska duktigt.

Att flyga var ett äventyr. Jag var orolig över hur det skulle gå, men såhär i efterhand må jag säga att det gick över förväntan. Kämpigast hade han vid första landningen då locket för öronen slog till. Jösses vad ledsen han var. Han slog verkligen ledsenhetsrekord. Gråten kom från tårna och smärtan sträckte sig långt bortom hans egna kropp. Vi kom på att om han fick äta lite ur sin nappflaska gick det bättre. Inför andra landningen hade vi därför skaffat bättre proviant, och då seglade vi framåt, och nedåt utan några större problem. Hemligheten tycks således vara en nappflaska med gott innehåll. Det jämnar nog ut trycket i små öron.

Och jag hade det på känn. Väl på kastrup hann vi bara komma till bagagedroppen innan de frågade efter legitimation för Edor. När jag svarade att man på norwegian sagt att det inte behövdes, fick jag genast till svar -Jä, de må man hä.. (ett försök till att skriva på danska). Efter lite surr fick vi så lämna bagaget och gå vidare. Vid gaten var det sen samma visa. Tursamt nog hade jag tagit med mig födelsebeviset, och det accepterades motvilligt. Och ja, jag förstår egentligen själva problematiken. Vi hade ju kunnat hittat honom nånstans och bara norpat. Men, nu hade jag frågat innan för att slippa bekymmer och nervositet. Nåt vi inte slapp.

Otroligt roligt att vara hemma. Först mellanlandade vi i Svensbyn hos syster Cathrine. Där sprang vi på svåger Jörgen, kusinerna Jens och Emil och deras brudar Lisa och Jessica. Huvudet gick i spinn över antalet människor. Emil och Jens höll båda exemplariskt i pojken och jag vill tro att de tyckte det var spännande och roligt. Dessvärre lyckades Edor bli toksvulten på vägen till Svensbyn, så första intrycket för Jörgen och Jens var ett illvrål. Det kompenserades snabbt upp av charm och gullighet. Det Edor är bäst på.

Sen åkte vi hem till Tallnäs. Vi välkomnades direkt av katten, men skurkpellen sov, så kattbus blir det först imorgon. När vi satte honom i bilstolen tog det inte många sekunder innan han somnade, och nu sover han stenhårt. En lång dag full av intryck.

Dagens höjdpunkt: HEMMA!! Det är helt fantastiskt roligt att vara hemma. Jag vet att jag tror Edor är mer intressrad av saker han inte har en aning om än. Jag kan glömma att han bara dryga fem månader gammal. Jag kommer att peka ut saker för honom som han sannolikt inte kommer bry sig ett dyft om. Men det hör lite till.