onsdag 7 april 2010

Bebissång och gofika

Ännu en toppendag. Idag hade jag lite mer rutin på det hela. Så pass att jag passade på att ta en tupplur på morgonen med lilleman. Gossova med en bebis är det i särklass mysigaste som finns.

Till lunch värmde jag ihop en tämligen avancerad lasagne som för enkelhetens skull köpts färdig. Har inte kommit dithän ännu att jag, likt Maria, gör egen mat. Hon får det att verka så enkelt, fast döljer att det i själva verket är en avancerad konst. Jag ska försöka, absolut. Lasagnen var dock en hit. Försök minnas när du skuttade såhär efter varje tugga;



Gott!

Dagens fasta punkt var bebissång klockan 13:30. Inför detta klädde vi båda upp oss till tänderna, och då det står i kyrkans regi, var vi propra och ordentliga. När vi lyckats lirka in oss till paulisalen möttes vi av en kvinna vid ett piano i en förövrigt tom lokal. Glatt hälsade hon oss välkomna, samtidigt som hon berättade att vi var först ut. Skillnaden från gårdagen var således radikal, från ett överfullt rum med barn och föräldrar, till ett tomt. Efter nära en halvtimme insåg vi att det nog sannolikt inte skulle dyka upp någon annan heller. Då bestämde vi oss därför för att gå. Detta efter jag gjort två knasiga saker. Dels blandade jag friskt ihop Falkenberg och Falköping, och skojade med sångfröken om att hon kom från "rätt sida landet" då hon berättade att hon var från Falköping. Märklig kommentar som jag tack och lov inte fördjupade mig i särskilt. Dels ljög jag lite i guds hus. En förhållandevis vit lögn. Det var en räddande lögn. Vi ägnade all tid åt att kallprata om ditt och datt, och kom såklart in på var alla andra kunde hålla hus. Sannolikt var alla i lekparken, menade vi. Då sa jag att vi skulle gå dit. Men istället gick vi iväg och fikade. Jag ville ha fika, och hade matsäck med åt Edor. Hon erbjöd kaffe, men jag nekade. Det kändes knasigt att gå, samtidigt som det var knasigare att vara kvar.



Efter det gick vi så iväg till ett fik och gissa om Edor Hansson slog på storcharmen! Servitrisen blev alldeles till sig och Edor var sitt allra mest fantastiska jag. Förutom servitrisen fick Edor igång en farbror i kön som var bussugen. Edor tappade såklart hakan och tittade avvägande länge på honom tills dess han insåg att han var from, varpå han sken upp som en sol och busade tillbaka genom att fånga farbrorns finger. På plats var det precis som Maria berättat om. Hon brukar gå och fika med Edor, och hon har sagt att numera är det inte som att gå och fika med en liten bebis, utan, man fikar tillsammans med en liten kompis. Jag drack kaffe och hade med mig små leverpastejsmackor åt Edor. Riktigt roligt och nåt jag gärna gör om snart igen.

Dagens höjdpunkt: blir dessa två dagar som gått, tillsammans. Det har varit en helt fantastisk upplevelse att vara pappaledig. Vi har haft roligt och mysigt och gjort roliga saker ihop. Mera sånt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar