Henny, hennes kille Johan och kompisen Jenny är på besök. Roligt! Ikväll var vi ute och käkade för första gången med Edor. Det gick ganska så bra, även om Maria rundade av kvällen för de båda runt åttasnåret.
Ikväll, som många vid många andra tillfällen har Edors långa fingrar verkligen märkts av. Hans armar räcker långt längre än vad man kan föreställa sig, så ristallriken på det indiska stället stod osäkert genom hela middagen. Det är som om han hade sugkoppar på fingertopparna. Når han bara så pass långt att han får kontakt, om än bara med fingerspetsen, så sitter han snart med det hela i famnen. En riktig spindelmannenförmåga som man kan avundas något och verkligen fascineras av.
Jösses vad vår son pratar. Vi ställer oss allt oftare frågan vad han pratar om, för ständigt sitter han och håller låda. Han pratar, resonerar, argumentera, frågar, diskuterar och grälar med påhittsord som inte sällan avslutas med långa bla bla bla-ljud. Och han verkar så kaxig där han sitter och surrar. Och hur kaxig han än må verka är han en liten mjuk gulletuss. Har konstaterat att han sannolikt aldrig kommer bli kock, tandläkare eller snickare. Sätter vi igång mixerstaven, eltandborsten eller skruvdragaren möts man av en otröstligt ledsen Edor. Eltandborsten är dock en vän och fiende. Lyckas han sätta igång den själv blir han vansinnigt rädd, men sätter vi på den, ser han gärna lite otippat att vi borstar hans tänder med den. Skruvdragaren är möjligen hans största fiende. Hur pedagogiskt jag än försöker introducera den blir han russinsledsen så snart jag ökar hastigheten. Svårt således att med viss enkelhet montera barnsäkerhetsprylarna, som skåplåsen, följaktligen.
Dagens höjdpunkt: Besök av kompisar är alltid fantastiskt roligt. Sen har Edor varit änglagullig en stor del av dagen. När man har besök vill man ju liksom visa upp, och han har levererat. Han har pratat, jollrat, skrattat, gått och dessutom gjort pruttljud mot min arm, inför denna nyfikna publik som utgjorts av Henny och co.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar