Annorlunda

Årets julafton blev en annorlunda tillställning. I jämförelse med världens alla andra julfiranden, var den säkert alldeles ordinär. Men för mig var det första julen någonsin som jag firat hemifrån. Det gick alldeles utmärkt såklart och jag skulle inte velat vara någon annanstans än med Edor och Maria.

Jag har inför idag lagt märke till hur flexibiliteten i mitt tänk varit ganska begränsad. Jag har köpt julskinka och rödbetssallad just för att det måste vara med på julbordet. Jag försökte protestera lite när det bestämdes att vi skulle öppna paketen direkt, för så har vi aldrig gjort. Jag försökte proppsa på en tomte (som endast egentligen skulle gjort barnen vettskrämda). Och trots att vi öppnade paketen på en gång och att tomten ersattes av Maria sitter jag ändå här nu och är riktigt nöjd och belåten. Det blev en fantastiskt trevlig tillställning som motsvarade alla de förväntningar man kan ha på en julafton. Och det här med att öppna paketen direkt var rent av en hit. Vad jag tror jag saknar mest är dels min barndoms julaftnar som man nog alltid försöker hitta tillbaka till, dels det sus och dus som uppstår i tallis på julafton. Det är ganska livat. Sen saknar jag förstås främst alla söta Hanssonare, Perssonare och Granlundare. Med dem hade även denna julen varit 100%!

Jag fick skinka med köpesrödbetssallad och jösses, det var gott. Sen var all maten runt omkring riktigt lyxig. Och med mina superfina julklappar kan man bara summera denna julen med toppbetyg.

Dagens höjdpunkt: Edor Hansson är en sagolik liten änglapojke. Han är så gosig när han vaknar till, ligger i sängen och ropar. När man kommer dit möts man av en glad liten skruttunge. Magisk. Annars är ju definitivt höjdpunkten idag själva julafton med allt vad det innebär med champagne, god mat och tindrande ögon.