Gott allmäntillstånd

Edor, Maria och jag är krassliga. Det är mest synd om vår lilleman, för han är så liten. Det är blä att vara lite chippade i kanten. Vi är, eller försöker i vart fall vara, lite coola vad gäller Edors krasslighet och inte jaga upp oss i onödan. Han är lite förkyld och näsan rinner. Han har ibland feber, men inte hela tiden, inte alltid. Emellanåt är han i full vigör och alla man frågar tycks ha allmäntillstånd som mantra. Är allmäntillståndet gott är allt frid och fröjd. Edors allmäntillstånd är överlag gott, så därför är vi förhållandevis lugna.

Gåstolen är en ständig succé. Edor har fått till både farten och styrseln. Idag utmanade jag honom i att ta sig fram. Han snirklade sig runt bordet för att komma åt mig och det klarade han med bravur. Kråkor har kraxat om hur det är begränsande för barns utveckling med gåstol, och jag kan verkligen inte förstå hur det skulle kunna vara det? Plötsligt kan Edor utforska saker i lägenheten han tidigare inte kunnat. Han tar sig fram till lådor som han nyfiket öppnar, han flyr när jag kryper jagande efter honom på knä och han utmanas i att ta sig fram och runt möbler och trösklar. Om nåt är det utvecklande och spännande. Och att han blir sprattligt nervös och lite glatt skärrad när jag kryper mot honom på alla fyra är helt fantastiskt. Då leker vi verkligen på riktigt. Han förstår det, jag förstår det och vi har otroligt roligt.

Dagens höjdpunkt: Han har varit lite upp och ner under kvällen. En stund var han pigg och sugen på lugnt bus. Sen vände det och han blev plötsligt trött och grötklickig. Men vi hann leka på hans matta och än en gång förde han min hand mot aktivitetstavlan för att jag skulle trycka på de tröga knapparna. Och sen sökte han rätt på mig då jag satte mig bakom köksbordet medan han åkte runt i sin gåstol. Väldigt roligt!