Äsch. Han kan applådera nu. Det snappade han upp lite snabbt på lunchen idag, som om det var vilken lätt plätt som helst. Plötsligt applåderades det för fullt och så har det fortsatt under kvällen.
Jag gjorde lite tappra försök att glädja min son direkt efter jobbet. Slog därför på stort och bjöd på skinka med grönsaker och nudlar. Köpes. Första gången han fått äta kött och det tyckte han var gott. Ska dock sägas att det var en pure som smakade mycket, fast inte kött. Och det är klart, saknar man hela uppsättningen tänder, ja, då är det svårt med köttiga rätter. Pureform är fortfarande det som gäller.
Dagens höjdpunkt: Jag hade bekymmer med att komma på vad han egentligen ville, den där Edor. Vi var ensamma hemma och han var kinkig. Försökte med gos, det var inte vad han ville ha. Nappen spottades ut och leksakerna var trista. Då tog jag av honom alla kläderna och la honom i sängen. Sen satte vi på busfunktionen. Jösses. Ungen var som förbytt. Det har inte hänt många gånger att jag upplevt honom uppspelt på det sättet. Han var glad och sprallig utan kill och trix. Det var bara toppen och helt fantastiskt. Ögonen blev exalterat mörkblå och benen blev studsiga. Det är nåt med nakna känslan i sängen. Han blir genast spänstigt rörlig och mobil. Det är inte längre bakåt och åt sidan som gäller, utan verkligen hit och dit, upp och ner, runt och förbi. Bra grej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar