Far/son-moment

Bajsmin

Jag har saknat dem för det var länge sen sist. Mysstunderna med Edor om kvällarna. Orsakerna till att vi inte haft pappa/sonstunder under en tid är flera. Främst har det handlat om att vi försökt få vår lille gosse att fatta detta med kväll. Att är det sent är det sovdax. Men sen har det inte passat på samma sätt för att vi haft besök eller att matningen kommit i vägen. Dessutom är han lite mer krävande vad gäller aktiviteter. Han är inte överförtjust i att sitta helt stilla i soffan och titta på tv eller data. Han gillar sina svävande och snurrande kompisar och små flygäventyr mer. Ganska förståeligt. Men så ikväll föll det sig så pass väl att en mätt och trött liten skurkkille fann sig i att sova mot mitt bröst i soffan. Nu har vi suttit prick stilla i nästan tre timmar och myst. Jag myser antagligen ganska mycket mer än han, då jag är vaken. Snart är det matdax och han har börjat korva sig mot mig lite. Underbart känns kort, även om det höll i sig länge idag.

På tal om flygäventyr. Han gillar att bli upplyft och flugen. Hans ögon skiner upp och man märker att han förstår att vi leker. Fränt.

Dagens höjdpunkt: Fredag. Det innebär en två dagar utan jobbavbrott. Toppen! Och bajs. Varannan dag nu. Ett mönster jag gillar.

Slarver

Jag skrev inte igår. Slarvigt. Dessutom hände ganska mycket, så det är märkligt att det aldrig kom ned på pränt.

Vi vinkade farväl för denna gången åt Viktoria, Bo och Clara. Det hade hunnit börja kännas hemvant att ha dem här, så det var lite snopet att de var tvungna att åka. Alltid trist, fast alltid roligt med besök.

Det stora nya var den nya kameran. Glädjen var total då jag fick sms om att jag hade ett 3,1 kilo tungt paket att hämta. (Det nya moderna är SMS-avi, inte pappersvarianten. Man spar en hel dag på det!). Och vilken kamera sen. Den har en miljard funktioner och igår testade jag två. Först autofokus, vilket innebär sikta och tryck. Sen testade jag lite med skärpa. Asfränt. Vi insåg ju nånstans att mobilfoton inte riktigt håller för tidens tand. Det blir magiskt fina bilder. Nu återstår bara att förstå hur den fungerar. Vad alla knappar är. Vad man ska snurra på, vrida runt och ställa in. Har en hel del läsning kvar och längre fram får jag se till att gå på fotokurs. Spännande.

Dagens höjdpunkt: Bajs igår. Kamerans givna plats runt halsen. Ikväll har Edor varit jätteglad. Han har varit jätteledsen också, men överlag glad. Han gillar att flyga, och blir alldeles till sig när han får prova sina vingar. Dessutom gillar han pusskanonen. Han börjar jollra och prata när pusskanonen laddats. Gulltussunge.

Kläder

Han växer. Jösses vad han växer. Dessutom är det allt kallare ute. Nu ägnas en hel del tid åt att ekipera pojken ordentligt. Vi har dels köpt de vackraste kläderna inför Kerstins begravning. Dels en del bodies och varma goskläder. Dessutom har vi satsat endel på mysiga pyjamasar och spanar efter en mellanvarm overall. Nackdelen med att jobba är att jag inte får vara med, men det är ok
ändå.

Jag och Claris var på bio idag. Vi såg filmen Upp i 3D. Coolt! Sen åt vi massa mat på köttrestaurangen TBone, inte fru Jonssons ställe, men ett ställe som passar mig. Gott!

Dagens höjdpunkt: När jag kom hem från bion och middagen låg Edor vaken i sängen tillsammans med Maria. Vackra!

Det går undan

Snacksalig liten spjuver.

Idag har Edor verkligen förfinat målmedvetenheten. Helt plötsligt kunde han greppa tag i min näsa och hålla fast. Det tyckte han var roligt. Så pass roligt att han gjorde om det flera gånger. Det är galet hur duktig han blivit på bara några dagar. Vad som är mindre lyckat är att han har väldigt vassa naglar och ett ganska så hårt grepp, så det är inte en helt smärtfri lek. Men det är det värt.

I övrigt så är ju systeryster med familj fortfarande här. I afton åkte vi till världens nästa största IKEA, ett monsterkomplex utanför stan. Flera våningar av IKEA-saker. Väldigt trevligt. Där sansade jag mig själv och köpte endast en fingerfjäril som man kan leka med med Edor. Höll på att köpa en liten katt formad som en handske, men insåg nånstans att Edor nog är för liten. Därför blev det en pekfingerfjäril istället som han storögt tittat på.

Dagens höjdpunkt: Näsgreppandet. Bajs! Hårstajling av världens bästa frisör. Dessutom har jag beställt kameran nu. Med lite tur kommer den redan imorgon. Spännande. Måste dessutom leta efter en kurs som vi kan gå, så vi lär oss hur den fungerar. Kan vara en bra början.

Kort

Idag blir det kort. Edor har varit vaken nära på hela dagen, och dessutom charmig bortom sunt förnuft. Vickan, Bo, Clara och jag har tumlat runt och sett på lite kultur. Dels konsthallen, dels malmö museer. Jag och Vickan fick lite terapi på terrariet genom att stå och spionera på en jättespindel. Det gick bra. Över förväntan.

Edor pratade jättemycket på kvällen. Man ser i hans blick att han är med och att han söker kontakt. Han har förstått detta med ögon. Hur fränt är inte det? Sen ligger han och gnager på sin lilla hand. Han växer för varje sekund. Sen har jag och Jonsson insett att vi måste skaffa en bra kamera. Nåt bättre än en mobilkamera, så imorgon läggs en beställning på en tjusig Canon. Klicka här

Dagens höjdpunkt: Att få se då Clara och Edor satt och myste i soffan. Edor blev trött och somnade på hennes bröst. Två små mirakel i ett.

Söva eller ej

Granlundarna beundrar

Galet knepig situation. Edor ska sova. Det är verkligen dags. Det är sent och jag har en del att fixa med. Det ska skrivas blogg och dessutom har jag köpt ett nytt tv-spel som jag vill testa. Edor är mätt och belåten och borde rimligtvis vara trött. Så pass trött att han somnar av sig självt, men icke sa nicke. Då står man inför ett val. Ska jag försöka söva denna underbart gullige unge som ligger och pratar, jollrar och för långa diskussioner, eller ska jag låta honom hållas och njuta av hans medvetenhet tills dess han somnar av sig självt? Idag blev det ett mellanting. I skrivande stund ligger han och halvslumrar i sovrummet tillsammans med Maria. Jag lät honom hållas ganska länge. Inte för att jag kände att jag borde, utan för att jag ville.

Jag har tänkt lite på allt det här. Innan Edor vet jag att jag ändå tänkte på hur man skulle göra för att få tid åt sina egna saker. Hur jag skulle få vara lite ifred. Hade inga långt gångna planer, men väl ändå funderingar. Vad jag aldrig räknat med var att jag verkligen ville att Edor skulle vara med hela tiden. Gick det skulle han vara med mig alltid. Jag vill inte vara ifred, inte från Edor. Han är ju min värld, och vad vore världen utan sig själv?

Dagens höjdpunkt: Höjdpunkterna tenderar till att bli det Edor gjort precis innan jag satt mig för att skriva här. Det är sannolikt på grund av att han ger mig höjdpunkter ständigt, och idag inget undantag. Han har ju som sagt varit otroligt gullig, och för en liten sekund sen låg han och log i halvsömnen. Mätt och belåten gosade han ner sig i sängen och brände av ett leende värt alla miljoner i världen. Sötnosunge. Plus att han både igår och idag har bajsat. Hurra! Plus att Vickan, Bo och Clara är här. Många höjdpunkter helt enkelt.

Tillbaka till ordningen?

Gulliga kusiner

Skulle inte vilja kalla det vardag. Det är en ovanlig lyx att ha syster Viktoria, svåger Bo och systerdotter Clara här på besök. Men ordningen känns lite mer återställd. Grundar sig nog mest i att min allra käreste Edor och käresta Maria är tillbaka. Det var långa dagar utan dem. Det märks inte minst på Edor, som under dessa dagar passade på att utvecklas långt bortom vad en vanlig liten bebis normalt gör. Men så är ju inget bara normalt med Edor. Det är unikt.

Jag har nära på tjatat om hans utveckling under dessa dagar, men det är helt otroligt vad som hänt under denna till synes korta tid. Han har börjat prata. Inte ord, men han pratar med folk och sina leksaker. Lite som små gulliga glädjerop. Helt magiskt. Han har börjat stå. Inte på egen hand, såklart, men hans ben bär verkligen upp honom, och ryggen är stabil. Han har blivit tjockare. Helt plötsligt har hans ben blivit riktigt knubbiga. Han har börjat sträcka ut händerna och försöka greppa saker. Han boxar till saker och med målmedvetenhet sträcker han ut armarna. Hans blick har intensifierats, han söker och följer som aldrig förr. Sen finns sannolikt tusen små nyansskillnader jag inte hunnit lägga märke till.

Dagens höjdpunkt: Vickan, Bo och Clara på besök. Och alla små pratstunder vi haft med Edor ikväll. Alldeles nyss låg han på skötbordet och pratade med tigern. Jag gjorde inget annat än att stå och tjuvlyssna. Undra vad de pratade om. Roligt var det. Både för Edor, tigern och mig.

Jag saknar mitt barn!

Efter att ha varit så nära alperna började jag verkligen längta tillbaka till att vandra där.
Det ligger högt på min önskelista.

Tänka sig. Sist jag träffade Edor var i fredags. Jag förstod ju att jag skulle sakna honom, men att jag skulle sitta och titta på bilder för att lura mig själv att han är närmre än vad han är, det trodde jag inte. Tack och lov har jag tagit ledigt en extra dag så att jag kan åka upp till Örebro redan på onsdag kväll. Längre än så känns för länge. Jag tänker på alla de föräldrar som inte har samma möjligheter, såna som måste vara borta längre perioder. Jag förstår inte hur de klarar av det. Jag inser att jag är en hönspappa. Det går inte sticka under stol med. Där intalar jag mig själv med att det är en gullig egenskap, men inser att jag måste jobba på att bli lite bättre på att släppa taget. Dock ämnar jag inte släppa nåt tag förrän långt senare i framtiden.

Edor gör stora framsteg i min frånvaro. Han är tydligen en betydligt mer social pojke nu. Han sjunger med i sånger, kan nästan stå, tar folk i ansiktet och är ett allmänt charmtroll. Jag saknar honom så innerligt just nu.

Lars var precis på besök. Ytterst trevligt. Och då vi båda delar ett tämligen nytt föräldraskap så blev det lite att vi pratade bebis i munnen på varandra. Det var mysigt. Tror jag och Lars är lite lika där och jag ser verkligen mycket fram emot att få träffa lilla Maja som föddes i juni.

Har förövrigt slutat bita på naglarna. Jag och Xavier bestämde oss för detta på planet hem från Milano. Det går bra. Han fick låna lite stopp och väx av mig och vi båda har suttit och grimaserat hela dagen över dålig smak i munnen. Men, man låter bli. Nu har jag hållit upp ett dygn, och redan varit tvungen att både klippa och fila.

Dagens höjdpunkt: Att chefen gav mig ledigt på torsdag. Är sedan innan ledig fredag, då systeryster & co kommer. Åh vad jag längtar efter mitt barn. En annan höjdpunkt är maten jag lagade åt mig själv idag. Vågade låta bli att steka min ryggbiff för länge, en minut på varje sida, så en ordentligt saftig köttbit med massor av stekta champinjoner blev min galet goda middag. Mums.

Pruttvisan och Edor Hansson

Vi sjunger egenhändigt hopknåpade visor för Edor. Detta har jag förevigat. Det är möjligt att de går till historien som allmänt vedertagna bebisvisor. Dock måste man för Edor Hansson heta Edor Hansson om man ska uppskatta den fullt ut.

Pruttvisan

Edor Hansson i kanon

Dagens höjdpunkt: Tyckte det kändes spännande att på bästa tallnäsmanér ställa ut vagnen med en sovande gosse på uteplatsen. Det har varit kallt hela dagen, och i sin nya åkpåse mådde Edor väldigt gott. Hade vi inte tagit in honom hade han nog nästan sovit än. (Inte helt sant, då han är hungrig ganska ofta). Sen har han varit galet lycklig ikväll. Han har skrattat och lett och verkligen haft kontakt med både mig och Maria. Han kom på att han kan bonka till Maria med handen, vilket han tyckte var väldigt roligt.

Att Edor Hansson bajsat två gånger idag är ju givetvis en höjdpunkt värd att nämna. Märk väl, två! gånger. Bravo!

En tvåmånaders. Prick

Edor en timme, och Edor två månader. Plus Kal.

Idag fyller Edor två månader. Det har sannerligen varit två oerhört speciella månader. Två månader fyllda med saker jag aldrig förr känt, upplevt, sett eller hört. Två månader där varje dag känts som den viktigaste dagen i mitt liv. Så hoppas jag det fortsätter.

En av de senaste upptäckterna slog mig idag. Edor har gjort mig blödigare än någonsin. Visst, känslorna är i kaos just nu, fast när det kommer till fiktion har jag varit duktig på att fjärma de gånger det behövts. Idag klarade jag inte av att titta. Det var TV, ett avsnitt av Greys Anatomy där en bebis förlösts med kejsarsnitt och av misstag skars armen på bebisen nästan av. I text låter det fruktansvärt grymt, och det var det på TV också, men inte fullt lika farligt. Dock kunde jag för mitt liv inte se den lilla dockan som låg där. Det gick inte. Jag kände att tårarna började samlas i ögonen och jag fick flytta fokus och bara läsa undertexterna. Jag har hört folk säga precis detta, att de efter bebisens ankomst blivit blödigare, och jösses, blödig är jag.

Dagens höjdpunkt: Edor firade två månader med att komma på en ny lek. Maria håller honom, och han skjuter ut med benen till stående läge. Okej, pojken står inte, men man kan alltid låtsas. Kraft i benen har han i alla fall, och med mycket assistans klarar han av att stödja sig på benen en mikrosekund. Sen var Kal på besök. Onkel Chalo och Edor är riktiga bästisar.

Laddning av Edorbatterierna

Edor testkör sin ergonomiska bärsele. Med tiden blir den nog bra.

Idag fick jag ta med Edor till jobbet. Maria skulle träna, och tanken var att jag skulle fiska upp pojken på väg hem. På jobbet är det kaos just nu, väldigt mycket att göra, så Edor fick följa pappa till kontoret istället. Damerna blev givetvis alldeles till sig och jag log lite malligt när Edor gnydde så jag fick ta upp honom ur vagnen. Dock har det visat sig att han inte är säker i dammiljöer. Det dröjde inte lång stund innan han var tingad. Det är gulligt att se andras gnistrande ögon när de tittar på Edor, så det är klart de skulle få sköta lite. Då log jag än malligare.

Sen har givetvis dagen färgats av sorg. Livet är verkligen inte rättvist alltid.

Dagens höjdpunkt: Jag försöker ladda mina Edorbatterier, då jag vet att vi kommer vara ifrån varandra en tid snart. Ikväll sov han mot mitt bröst i någon timme, och när han gnuggar näsan mot mig och riktigt gnor in sig känner jag att vi två hör ihop.

Konsten att vädra

Edor vädras på sin favoritplats. Och som synes bryr han sig bara om vad som
händer ovanför honom. En jollrande pappa är tämligen ointressant.

Man förväntas med glädje vädra sin bebis. Klart pojken inte ska ligga för länge i sin blöja, det säger sig självt. Men att denna glädje ska blandas med ordentliga utmaningar är det få som nämner.

Barn kissar. Och bajsar. Dessutom har pojkar en snopp.

Normalt fångas allt upp i blöjan, men inte vid själva vädringstillfället. Och vid just dessa tillfällen passar Edor på. Oftast pinkar han. Pinka är nästan fel ord. Jag har tidigare omnämnt honom som en inomhusfontän, vilket är lite mer med sanningen överensstämmande. En fontän, eller möjligen ett sprinklersystem. Många gånger hinner man se att nåt är på gång, men inte alls alltid. Och även om man ser att det ska till att ske, gäller det att vara snabb som blixten, för jösses vilket tryck.

Vi har testat att vädra honom på olika platser men slutligen landat vid att låta honom vädras på skötbordet. På andra ställen känns det inte fullt lika skoj att låta sprinklern sätta igång. Dock är det ju på det hela taget värt varje extra torkning att veta att hans rumpa mår bra. Det gör den, och det ska den få fortsätta göra.

Dagens höjdpunkt: Idag kom så den ergonomiska bärselen Maria beställt. Edor är inte stormförtjust, men vi har bara försökt en och en halv gång. Den öppnar dörrar. Två fria händer ger större frihet än inga fria händer alls.

Tjockis

Maria lockar Edor till skratt. Hon är mycket bättre än jag på det.

Edor har blivit lite av en tjockis. Målet har ju ständigt varit att han skulle lägga på sig ett hekto eller två. Målet tycks vara uppnått och Edor ser tämligen välmående ut. Benen har börjat få sånna söta michelingubbeformer, magen små veck, och fingrarna är lite stubbigare. Det sötaste är dock kinderna som bara gullar till sig ständigt. När han ler och skrattar blir hans kinder de äppelsötaste kinder man kan tänka sig. Åh, vad han är vacker! Dessvärre är hans numera allt vanligare skrattstunder svårfotograferade, så ni får ta mig på orden. Det finns inget vackrare.

Thomas Listerman skrev en rolig kortis på sin blogg om det nya livet som förälder. Där skrev han att kontinuerlig sömn är överskattad. Att man uppskattar sömn allra bäst om man får den i tretimmarssjok. Då vet man verkligen vad man går miste om. Vi, eller snarare Maria, får sömn i tretimmarssjok och visst inser man då att oavbruten sömn är en lyxvara. Jag har ett annorlunda förhållande till sömn jämfört med Maria. Dels avbryter jag min sömn ständigt genom att jaga spindlar och monster, prata med farbröder och tanter eller genom att rota i klädlådor för att hitta nåt. Dels sover jag mindre. Jag klarar mig ganska länge på några timmar, medan min kära fru verkligen behöver längre sömn. Edor har blivit duktigare på det. Han sover allt längre stunder, och det uppskattas. Här dras kopplingar till allt bättre blöjor, mer mat och en något äldre bebis.

Dagens höjdpunkt: Bajs! Tredje dagen. Hoppas kunna snart glädjas åt att det inte går tre dagar emellan varje leverans.

Edor Gulletuss - en storätare

Edor i sin babysitter. Han kan nästan sitta.

Gud vad pojken äter. I kväll var det som om han ämnade äta oss ur huset. Ibland tror jag han luras för att få vara nära och mysa. Skulle jag göra om jag var i hans situation. Och en mätt och belåten Edor är nog det mysigaste och gulligaste som finns. Han blir glad och kontaktsökande. I kväll började han leta efter Maria. Vi låg alla tre i sängen och Maria hade lagt ryggen till för att få slumra lite. Edor upptäckte det och började leta. Huvudet snurrade runt och tillslut fick han syn på hennes rygg. Han är 8 veckor och redan så medveten om omvärlden.

Fick tipset inför föräldraskapet att om blöjan läcker, ska man byta till en större storlek. Har nu skaffat större blöjor åt Edor, då de behövs. Det har hänt några gånger nu att hans blöja inte gjort vad den utlovat och då har inte Edor varit supernöjd. Det kan man ju förstå. Dessutom har tvättmaskinen fått gå järnet. Detta ska förhoppningsvis avhjälpas med nya storleken.

Blöjor är en djungel i sig. Pampers har salva på de flesta av sina. Varför i fridens namn sätter man salva i en blöja? Vad får dem att tro att vi skulle vilja ha en märklig salva på hans stjärt?
Har ju en fru som har viss insyn i sånt där, och hon har fått lära sig att beståndsdelarna i salvan verkligen inte är bra. Inte bra för vuxna. Definitivt inte bra för små. Bojkotten höll i sig tills vi fick en rabattcheck på 50 kronor. Nu har vi köpt Pampers, men en sort utan salva. De har några, men de är sällsynta. Hittills verkar de super faktiskt, så all Pampers kommer vi nog inte vägra.

Dagens höjdpunkt: Edor vill gärna hålla i nåt när han gosar. När man håller honom mot bröstet söker hans hand efter nåt. Oftast blir det tröjkragen eller ett finger. Idag tog hans lilla, lilla hand ett kraftigt tag runt min tröjkrage. Hur mysigt är inte det?

En inte så bra dag

Trött liten kille

Idag började jag om att jobba. Det innebär en massa olika saker. Jag måste lämna Edor. Jag kan inte gosa med Edor precis när jag vill. Jag kan inte trösta Edor. Jag kan inte hålla Edor. Jag kan inte busa med honom närhelst andan faller på. Sen måste jag jobba också. Blä. På jobbet var sig allt likt. Det positiva var att träffa alla rara jobbarkompisar. De gör vistelsen där uthärdlig.

Dessutom har jag precis fått höra att min älskade gulletussmormor fått en liten hjärtinfarkt. Från tårna till örsnibbarna är jag genuint en positiv tänkare. Jag är verkligen dålig på att oroa mig. Och självfallet, jag är uppskrämd och ledsen, det är inte så. Men jag vägrar konsekvent tänka dåliga tankar. Det är ett direkt arv från pappa, ett positivt sinneslag. Jag tror verkligen att det kommer ordna sig, det är min absoluta övertygelse. Tankarna trillar åt hennes håll ständigt. Krya på dig mormor!

Dagens höjdpunkt: Bajs! På tredje dagen denna gång. Duktig kille, om än det skedde på skötbordet. Utan blöja. Utöver detta den underbara känslan av att få vara med Edor efter att ha varit borta flera timmar. Vart ska detta sluta? Stackars unge som har en pappa som har lite "släppa taget-issues".

Ångest!

Det går inte vara sötare. Det går inte.

Veckorna har verkligen flugit förbi. Inför föräldraskapet och föräldraledigheten var jag väldigt nöjd med 2,5 månader av ledighet. Det kändes som en riktigt lång tid. Det var det inte alls. Jag lider av en genuin ångest inför att börja jobba imorgon. Jag vill verkligen inte. Jag vill vara hemma i typ 18 år till. Varför får man inte det?

Edor har strulig mage och vi försöker så gott vi kan lindra besvären. Maria bör inte äta bönor, mjölk, ägg, choklad, fisk, lök och några tusen andra saker. Ett litet problem då nära på all vegetarisk kost tas upp som bebismagpåverkande. Tydligen är det enda som inte nämns som potentiell allergen kött. Knepig situation för en vegetarian. Sunt förnuft får därför råda.

Dagens höjdpunkt: Fick besök idag av Ineke, Einar och lilla Sara. Alltid trevligt. Och att jag varit ledig hela dagen. Jag älskar verkligen att vara ledig, så det får bli en höjdpunkt, för nu är det slut med den lyxen. Sen har Edor varit lyckligt leende några gånger. Leenden man lyckats locka fram - en verkligt magisk stund.

En bebis är en bebis är en bebis?

Edor?

Idag träffade Edor sin tvilling. Eller, inte riktigt. Linus Widmark föddes den 6:e augusti. Men de är lite lika, eller, vad säger ni? Bilden ovan är inte på Edor. Det är Linus. Eller är det Edor?

Det är politiskt korrekt av en förälder att bestämt hävda att ens egna unge är sötare. Så, jag gör det. Edor är sötare. Helena W skulle säkert ha en del att säga om den saken, men vad vet hon, egentligen?

Tog en tur upp på jobbet idag då jag fick veta att Helena var där och visade upp. Det var riktigt skoj att träffa henne och hennes bebis. Och att visa upp Edor. Alla människor blir så till sig över en bebis. Alla säger att han är söt, så bättre egokick än en sån visa upp-tur får man leta efter. Man får stå där och nicka instämmande med ett fånigt leende och säga "Ja, visst är han. Han är fantastisk". Och mena varje ord. Och det vet jag att de också gör.

Dagens höjdpunkt: Supermedvetne Edor. Idag sträckte han upp handen flera gånger för att jag skulle pussa på den på ett busigt sätt. Han prickade rätt varje gång. Detta samtidigt som han fixerat blicken rakt i mina ögon. Vi lekte på riktigt.

Och bara för att förtydliga skillnaderna mellan de båda pojkarna. Den sötare är Edor!

Tillbaka i vardagen

Cathrine arbetar med charmen

Edor gillar

Skeptisk.

Så var vi tre ensamma igen. Mamma och Cathrine åkte hem tidigare idag, och visst känns det trist. Avståndet är väldigt långt. Hur Edor ska känna sig lika hemma, hemma, som jag gör är en utmaning man får ta lite vart efter. För hemma är ju hemma hur man än vänder och vrider på det.

Frågade Cathrine, som erfaren tvåbarnsmor, om hennes tränade öga lagt märke till några föräldrabrister hos oss. Hon gav oss godkänt, vilket känns skönt. Vi har ju inte varit föräldrar innan, så man vet ju inte. Men, Edor är ju nöjd. Oftast glad. Växer. Överlag verkar det som han har ett fantastiskt liv, så det måste ju betyda nåt.

På tal om växa. Han blir tjockare för varje dag. Han måste vara nåt av en rekordhållare i fettlagring. Från en dag till en annan verkar han kunna skapa en liten fettvalk. Jag har alltid ansett mig ganska bra på att lägga ut snabbt. Men Edor toppar mig lätt. Jag behöver åtminstone en långhelg i Tallis för att få till en valk extra. Edor fixar det på ett dygn. Cool kille.

Dagens höjdpunkt: Bajs. Fjärde dagen igen. Vi har ett mönster! Annars är absoluta höjdpunkten att Edor nu känner sin farmor och faster C. Ser mycket fram emot att introducera honom för resten av familjen.

Skåneturné

Tre gulliga änglar

Idag har jag, Sigge och Cathrine släppt taget om Edor och åkt skåne runt. Cathrine fick besöka smygehuk, Sveriges sydspets, vi lunchade i Simrishamn och köpte äpplen i Kivik. På det hela taget en trevlig dag. Har aldrig varit så länge från Edor, och det kändes som en lång dag därför, men det gick.

Hans fascination för sina leksakskompisar är större än någonsin, och han verkar i många fall föredra dem före oss andra. Vi intalar oss att det är en fas och att han snart kommer tycka mer om de pussar och allt gos som vi ger honom istället. Men är han lite kinkig är det inte gos som gäller. Då är det ryggläge på skötbordet. Då blir han glad.

Dagens höjdpunkt: Vi har tittat på videofilmer från när Jens och Emil var små. Vilka underverk. Charmtrollet Jens la en ganska bra grund för sig som barn. Han plockade en enorm mängd pluspoäng genom sin charm och gullighet. Pluspoäng som nog aldrig lär sina. Sen var det fantastiskt att se Emil som en liten tvåmånaders. Det kändes märkligt att se honom lika liten som Edor, och veta att nu kan jag ringa och prata med honom. Fina pojkar!

Över 5

Missade att uppmärksamma att Edor passerat 5-kilossträcket. Magisk siffra. Det är ju inte många gram egentligen, men aldrig har fem kilo varit så betydelsefulla som nu. Det jag älskar mer än nåt annat väger just nu lite över fem kilo. Bra jobbat fru Jonsson. Och Edor.

Idag åt jag, Sigge och Cathrine på restaurag T-bone. Av namnet förstår ni att stället inte var ett ställe för Maria. Men gott var det. Och mamma S. tyckte maten räckte, vilket är ett av hennes många betyg på bra mat. Sen smakade det bra också!

Dagens höjdpunkt: En glad son. Han gav mig nyss det vackraste leendet jag sett. Sagolik. Gudomlig. Sötast i världen.

Edor Hansson

Edor är en gulletuss

Maria har länge sjungit Edor egna sånger. Sånger jag också försökt lära mig då vi upplever att han gillar dem. I text är det lite svårt att få med melodin, så jag ger mig inte i kast med att skriva ned dem. En visa som avslutas med orden "Edor är en gulletuss" är favoriten. Idag har vi insett att vi kommer behöva fler visor. Gulletuss kommer nog leva kvar länge, men för att avancera tänkte vi att nästa visa kunde sjungas i kanon, varpå vi komponerade följande visa.

Edor Hansson
Musik: Broder Jakob
Edor Hansson, Edor Hansson. Sover du? Sover du? Nej du är ju vaken, nej du är ju vaken. Gulletuss. Gulletuss.

Fortsätter vi så här, med så avancerade vistexter, har vi möjligen snart material för en barnvisebok. Edors barnvisor. Succé direkt, skulle jag tro.

Dagens höjdpunkt: Skötbordets magiskt tröstande egenskaper. Edor är helt galet intresserad av sina kompisar Flodhästen, Hummern, Tigern, Elefanten och Pandan. Gnäller han kan man lägga honom där och genast blir han glad så snart han upptäcker var han är. Högra benet börjar sparka och ögonen gnistrar till. Det är nåt med de svävande små djuren. Edors kompisar.

Viljestark

Edor har börjat visa vilja. Alltså mer än att signalera hunger eller tråkig blöja. Idag berättade han att han verkligen ville ligga kvar på skötbordet för där han hade han så roligt. Han låg en lång stund och jollrade lyckligt. När jag sen tog upp honom för sedvanligt gos sa han -Nej, jag vill leka mer med kompisarna. Han grät inte riktigt, utan det var mer en bestämd ton. När jag sen la tillbaka honom återgick han genast till sitt glada jollerjag. Fränt!

Idag var det standardkontroll hos BVC-läkaren Oliver. Edor är en fantastiskt välskapt pojke. Leder, grepp, blick och vikt var med beröm godkänt. Han ville nog säga att Edor var den bästa och finaste bebisen hans tränade öga någonsin sett. Vore inte rätt mot andra om han gjorde det, men det behövde inte sägas, det syntes i hans blick.

Dagens höjdpunkt: Farmor och faster på besök.

Igår

Fifis bild på Edor. Den är så magiskt fin, så jag snodde den.
Han är ju ändock min.

Det blev inget inlägg igår. Det hanns liksom inte med. Det var många turer hit och dit, men framförallt, då jag vanligen skriver var jag istället på Sturup. Där hittade jag mamma och systeryster. Bättre än att skriva blogg.

Dagens höjdpunkt: Cathrine och mamma är här.