Tjockis

Maria lockar Edor till skratt. Hon är mycket bättre än jag på det.

Edor har blivit lite av en tjockis. Målet har ju ständigt varit att han skulle lägga på sig ett hekto eller två. Målet tycks vara uppnått och Edor ser tämligen välmående ut. Benen har börjat få sånna söta michelingubbeformer, magen små veck, och fingrarna är lite stubbigare. Det sötaste är dock kinderna som bara gullar till sig ständigt. När han ler och skrattar blir hans kinder de äppelsötaste kinder man kan tänka sig. Åh, vad han är vacker! Dessvärre är hans numera allt vanligare skrattstunder svårfotograferade, så ni får ta mig på orden. Det finns inget vackrare.

Thomas Listerman skrev en rolig kortis på sin blogg om det nya livet som förälder. Där skrev han att kontinuerlig sömn är överskattad. Att man uppskattar sömn allra bäst om man får den i tretimmarssjok. Då vet man verkligen vad man går miste om. Vi, eller snarare Maria, får sömn i tretimmarssjok och visst inser man då att oavbruten sömn är en lyxvara. Jag har ett annorlunda förhållande till sömn jämfört med Maria. Dels avbryter jag min sömn ständigt genom att jaga spindlar och monster, prata med farbröder och tanter eller genom att rota i klädlådor för att hitta nåt. Dels sover jag mindre. Jag klarar mig ganska länge på några timmar, medan min kära fru verkligen behöver längre sömn. Edor har blivit duktigare på det. Han sover allt längre stunder, och det uppskattas. Här dras kopplingar till allt bättre blöjor, mer mat och en något äldre bebis.

Dagens höjdpunkt: Bajs! Tredje dagen. Hoppas kunna snart glädjas åt att det inte går tre dagar emellan varje leverans.