Gosig, gosigare, Edor

Edor har blivit lite gosigare. Han kryper lite närmre, lutar huvudet lite mer åt sidan, lägger armen lite mer mot och välkomnar gos när det bjuds. Det är en utveckling som uppskattas, minst sagt. Idag har han varit en duktig kille som rest från Göteborg ända till Malmö. Han sov hela vägen, så det flöt tämligen smidigt, och vi kan se tillbaka på en riktigt trevlig helg. Det är, som jag skrev precis innan, riktigt skoj att se de båda, och märka hur lika de är. Och olika. Edor snappade upp det här med att greppa tag i, och smaka på olika saker. Och en hel del nya buslekar introducerade av busmorfar Robert. Annars är det mycket stå-lekar som gäller nu. Han tycker det är så himla roligt när man håller honom i händerna och hjälper honom upp till stående. Extra kul om man gör det i sängen där man sen också kan krascha på ett roligt sätt. Hans ögon vaknar, andningen blir snabbare, och läpparna spricker upp till ett leende. Det här med bus är nog hans melodi.

Imorgon ska vi gå på babysång och vi vill tro att Edor tycker om när vi sjunger för honom. Säsongsbetonat sjöng Maria "Midnatt råder" härom dan, och jösses vilken favorit den verkar vara. Tipp tapp möts av leenden. Blir osäker på om jag nämnt den magiska visan? Visan som omedelbart tröstar. Visan som vänder gråt och olycka till gos och mys. Visan som omedelbart lugnar en vilding. Vill inte jinxa visan för mycket, men den är smått fascinerande. Den har hittills fungerat varenda gång. "Var är rapen"-visan lugnar den vildaste Edor.

Var är rapen?
Melodi: Broder Jakob
Text: Maria Jonsson

Var är rapen? Var är rapen?
Undrar vi. Undrar vi.
Vi måste hitta rapen, måste hitta rapen,
Kom nu rap! Kom nu rap!

Den visan borde man kunna sälja för dyra pengar för den funkar verkligen!

Dagens höjdpunkt: Jag och Edor busade i sängen, precis som jag skrev här ovan. Han ställde sig upp, varpå vi båda kraschade åt sidan. Han tyckte det var roligt. Jag tyckte det var roligt.