Näsdammsugare

Edor sitter själv i soffan. Likt sin mor är han en duktig poserare numera.
Han tittar duktigt in i kameran.

Febersäsongen är över för denna gång och det är ju en lättnad. Dock är Edor lite snorig och förkyld. För att underlätta hans vardag köpte vi för länge sen en näsfrida. En näsdammsugare, typ. En lång slang med ett munstycke i ena änden fästs mot en cylinder med ett snorfilter och ett litet hål. Man sätter munstycket i munnen och suger samtidigt som man stoppar in cylindern i Edors lilla näsa. Den fyller sin funktion och underlättar livet mycket. Man får verkligen öva på lungkapaciteten då det gäller att hålla ut. Det går inte bara tvärsuga och tro att det gör susen. Nej då. Det är lite som att dammsuga golvet här efter Marias instruktioner. Om jag själv råkar märka att det är lite dammigt (vilket dessvärre händer fantastiskt sällan) drar jag några drag med dammsugaren varpå Maria oftast frågar; Har du dammsugit listerna? Det har jag såklart inte gjort. Samma sak med Edors lilla snok. Man måste vara noggrann.

Förkylningen tär lite på hans annars så goda humör, så han pockar på mer uppmärksamhet. Det kan också ha att göra med att han blivit större och mer medveten. Vad vet jag? Hur som, mer uppmärksamhet har han efterlyst hela dagen idag. Dessvärre fick jag vänta till långt efter jobbet idag med att ladda mina Edorbatterier. Han sov i morse när jag gick till jobbet. Han sov under hela min lunchtimme. Och han sov när jag kom hem från jobbet. Då gick vi ut på promenad och därför sov han nästan till halv åtta. Sen vaknade han med besked, så därför fick han lämnas över till Maria genast. Så, efter många om och men blev han min bebis först efter åtta ikväll. Gud. Kändes som en evighet.

Dagens höjdpunkt: Edor visade tydliga tecken på att han skulle mulna till duktigt. Men, med lite lur från fars sida övergick hans humör från surt till superglatt. Att vinna ett leende kändes som en seger. En sann höjdpunkt.