I Gränna finns denna. En polkagrisbalansorm.
Dagen har spenderats i bilen. 50 mil senare kom vi så äntligen fram till Örebro där solen står högt och värmen sprids från stora stjärnan så väl som från vänner. Resan gick så bra som den kunde gå. Att spänna fast Edor, vars favoritsysselsättning är att sprattla, var knepigt, men med sovstundstajming och en lekbenägen fru i baksätet gick det bra. Det är skönt att vara på plats och äntligen är alla saker i ordning.
Har bäddat en madrass på golvet åt Edor, då vi försöker hålla det så att han sover själv. När man nattar de små är det inte helt ovanligt med små gosrutiner för att hamna i sovstämning. Jag vet att Clara snurrade hår och jag hade ett trick som innefattade min mammas bröst (nog sagt om det). Edors grej är min örsnibb. Det har blivit så de gånger jag nattat honom där jag kunnat ligga intill honom. I spjälsängen fungerar inte det, men då han var febrig fick han sova hos oss. Då satte han i gång med det. Och nu, på madrassen kom det igen. Han snurrar på min örsnibb. Och visst, det låter ganska mysigt, men vad som dessvärre är mindre mysigt är att han emellanåt tar i för land och rike, och nyper. Hårt. Med naglarna. Han tar tummen och pekfingret och nyper till. Smärta, minst sagt.
Dagens höjdpunkt: Att vara på plats i Örebro känns fantastiskt roligt. Och imorgon är det midsommar och den ska firas med Frank, Cecilia, Oskar, Arvid och Lisa. Skoj!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar