300

Inte helt nöjd Edor Hansson

Mitt 300:e inlägg lät vänta på sig lite, men nu är det här.

Edor tycks växa för varje dag. När han ligger där och sover ser han så stor och stark ut. Jag kan verkligen fascineras av hur fort det gått från det att han var en liten passiv bebis till att bli den lilla karaktär han är nu. Och vilken karaktär sen. Oral inkontinens, som min svenskafröken på gymnasiet diagnostiserade mig med, tycks vara en ärftlig åkomma, för jösses vad Edor håller låda. Han övar på alla möjliga sorters bokstäver och siffror, vänder och vrider på tungan och njuter av trappuppgångens höga eko. I trappuppgången finns också hans nu bästa aktivitet. Hissen. Han älskar att trycka på knappen, blir alldeles till sig när hissen kommer och får oftast välja fritt vilken våning vi ska åka till. En karusell som ibland tar väldigt lång tid.

Och så Gårdsjöbacken. När jag tänker tillbaka på vad som präglat otroligt, så är det min uppväxt i Tallnäs. I alla nya möten där jag ska presentera mig själv, så är mitt barndomshem alltid ett obligatorium. Det kommer oftast direkt efter mitt namn. "Hej, jag heter David, och jag kommer ursprungligen från Arvidsjaur, eller rättare sagt, från Tallnäs, en by cirka tre mil utanfrån Arvidsjaur." Sen kan jag, beroende på miljö, brodera ut hur pass speciellt Tallnäs är.

Gårdsjöbacken har enorm potential. I nuläget är det ett pågående projekt där mycket arbete sår framför oss, men när det sen är klart, kan det mycket väl bli ett bra substitut till Tallnäs. En fristad utanför stadens myller som bjuder på stora möjligheter. Här ser jag framför mig att Edor kommer leka med kottar, springa i gräset, plocka blommor åt sin mor och äta blåbär. Här kommer han kanske snickra en smörkniv, lära sig cykla, bygga en koja och åka på moppe. Det är här han lär sig göra upp eld, hantera en yxa, vässa en kniv och sparka en boll. Högt och lågt. Ett sommarställe som kommer ge honom de barndomssomrar som jag innerligt önskar honom.

I dagarna åkt en del ut till Gårdsjöbacken, och längs vägen har jag sett bönder ute i arbetet med slåttern. Den skänker mig en sommarstämning som är så talande. Det grundar sig i att för mig är sommaren nåt så otroligt sammankopplad med doften av hö. Med ett sovrumsfönster öppet smög sig dofterna att torkat gräs in ackompanjerat av ljudet av höfläktarna som stod på dygnet runt. Och trots att fläktarna sedan många år stått stilla kan jag än idag förnimma ljudet av dem, och känner jag minsta doft av torkat gräs spelas ett helt sommarlov upp i mitt minne. Det var verkligen bra dagar.

Dagens höjdpunkt: Vi var ute på shopping, jag, Maria och Edor. Vi delade på oss då jag skulle gå in på en affär med herrkläder. Hon tog Edor med sig. Efter en kvart eller så såg jag dem håll. Efter en stund fick Edor syn på mig och utbrast då PAPPA (eller nåt väldigt nära ordet Pappa). Så pass högt att jag hörde det på förhållandevis stort avstånd. Det är inte bara dagens, utan en av livets stora höjdpunkter.