Vad äter du?

Edor med fönad lugg.

Länge har Edor vänt och vridit på en massa vokaler. Han introducerade nån liten konsonant, men det har handlat mest om mamama, papapa och bababa utöver vanliga aaaaa, ooooo, iiiii. Men nu, senaste dagarna har det börjat hända grejer. Nej, han pratar inte, men han pratar! Han sitter och håller låda med en massa olika ljud som skulle kunna vara prat. Otroligt underhållande.

Edor ser nåt ätbart i det mesta. Han är en sån som tar tillvara på allt, lite som min mormor Karin. Ett majskorn som trillat på golvet och skrumpnat ihop, det är minsann inget fel på ett sånt korn. Tuggar man bara länge nog mjuknar det och blir gott. En fråga jag finner mig ställa några gånger per dag är "Vad äter du"? samtidigt som man ser att nåt åker runt i munnen. Det har visat sig nära på omöjligt att fiska ut diverse godsaker, som kartong, jord, blad, papp och småsaker just för att Edor numera har fyra sylvassa tänder upptill, kompletterat med två små vassa piggar nertill. Härom dagen bet han till. Hårt. Det förstår jag, det skulle nog jag också göra om nån nödvändigt skulle in med ett finger i munnen. Dessvärre tyckte Edor det var otroligt roligt, så det finns viss risk att han nu börjat bitas lite. Idag lurade han mig grundligt. Han var mysgosig och vilade sitt ansikte mot mitt bröst. Han gnuggade och var jättemysig. Tills hugget kom. Senare satt jag i soffan iklädd en möjligen för kort T-shirt, för Edor fann det oemotståndligt att inte bita mig lite i fetan. Det är en fas. Det går över. Visst?

Edor dammsuger. Begåvade unge.

Dagens höjdpunkt: Fastän det tog tid dammsög Edor hela lägenheten. Not.
Däremot gick Edor 18 steg. Det är ruskigt många steg.