Har blivit kallade till tandläkaren för besök. Jag undrar verkligen hur det ska gå. Edor är duktig, det går riktigt bra att borsta tänderna numera. Länge var hemliga trixet en elektrisk barntandborste som han tyckte nästan var en alien. Klart man vill ha en sån i munnen. Nyhetens behag gick dock över, så nu kör vi med traditionell tandborste. Men, jag undrar hur i fridens namn tandläkaren ska få en chans att kika på Edors tänder. Tandborstningen är en sak, men jag vet av smärtsam erfarenhet att fingrar i Edors mun är bara att be om trubbel. Han kör lite grävlingsstuket. Han släpper inte taget förrän det knakar. (Att grävlingar biter tills det knakar är förövrigt är en myt, tydligen. Jag googlade precis för att bara säkerställa att det är grävlingar man använder i liknelsen. Och det är det ju, även om det inte är helt sant). Sen är han ju inte helt oblyg heller, så en främmande tants fingrar lär han inte uppskatta.
Idag hade vi finbesök av Seth och hans pappa Olof. Roligt! Seth har gått två dagar på dagis, så de hade inte fantastiskt mycket att berätta om det ännu. Intressant dock bara att höra hur det fungerar med inskolning och allt sånt. Jag bävar. Inte så mycket för hur det kommer gå för Edor, utan snarare hur det ska gå för mig sen. Jag är curlingförälder i koncentrat. Ska jag bara släppa taget? Hm.. Otäckt. Alla föräldrar jag pratat med hittills går dock i god för förskolepersonal överlag. De är tydligen lagda åt det vänliga hållet. Det ska nog gå bra.
Edor övade idag förresten på att räkna. Att påstå att han kan räkna till fem är möjligen en liten överdrift. Han har dock en liten ramsa som lätt kan liknas vid ett, två, tre, fyra, fem! Fångades inte helt på filmsnutten nedan, så ni får helt enkelt tro mig. (FYI: Bem är ordet för fem)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar