Edor och gräsklipparen. En låtsas.
Mygg. Det är ett sånt otyg man slipper när man bor i lite större städer. Vilken gudagåva det är att slippa. Inte främst för egen del, även om de är riktigt besvärliga, men för Edor. Idag känns det som jag jagat och lyckats ta ihjäl flera hundra myggor. Får rapporter av mamma och co som menar att mängden mygg nu är väldigt mycket mindre än bara för nån vecka sen. Men inte vet jag. Känns som de som finns nu räcker och blir över.
Åkte en sväng upp till Arvidsjaur och hälsade på gammelmormor Karin. Roligt! Hon har fått i uppdrag av min mamma att lyssna på och sortera gamla kassettband från Tallnäs. Däribland har hon hittat två som jag spelat in saker på. Det ena var roligt. Det är David, 10 år som gör interjuver
. Det tycks tursamt att jag aldrig blev journalist, för de frågor jag ställde i mina intervjer var mest frågor jag själv hade svaren på. Och allmänintresset är nog också riktigt svalt. Det som värmer lite i hjärtat är bland annat de sekvenser där pappa är med. Det känns overkligt men fantastiskt bekant att höra hans röst igen. Det är som den aldrig har tystnat, för när jag hör honom prata är det som om jag hörde honom alldeles nyss. Detta trots att själva inspelningarna är 23 år gamla. Finaste pappa.
Dagens höjdpunkt: Att vara hemma är i sig en höjdpunkt. Sen är det roligt att se hur Edor har fullt upp med att utforska och lära känna Tallnäs. Vi är ute ytterst sparsamt då myggen är ganska ihärdiga, men själva huset bjuder på stora utmaningar. Han kämpar på med de små trappsteg som finns och tycks ha en naturlig begåvning att gå uppför. Nedför däremot är mer kamikazevarianten, så där krävs vaksamma ögon. Skönt att vara många ögon då. Sen är det toppen att Edor verkligen tagit sig an familjen Hansson/Persson/Granlund. Han är inte alls rädd, vilket känns riktigt skönt. Edor fick vara själv med farmor i nästan en halvtimme idag. Det gick bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar