onsdag 29 september 2010

Spott och fräs

Penicillin smakar verkligen illa. Tydligen är det själva verksamma ämnet som smakar riktigt dåligt. Detta försöker döljas med smakblandningen apelsin/karamell. Första dosen gick alldeles utmärkt. Han grimaserade men så småningom fick han i sig alla de tio milliliter som han skulle ha. Andra dosen för dagen gick det sämre med. Det slutade med att jag med tvång hällde i honom penicillinet medan han skrek högljutt. Fördelen med skrik är öppen mun. Öppen mun är förutsättningen för den orala lösningen. Vips var den problematiken löst, även om Edor var tämligen missnöjd med den behandlingen.

Dagens sista dos fick han efter det att han somnat. Då använde jag en doseringsspruta. Sovande bebis med täppt näsa betyder sovande bebis med öppen mun. Denna gång gick det ganska bra. Han blev lite förvånad, men sov stilla vidare efter en ytterst kort protest.

Överlag mår dock Edor bra. Han är pigg och yrvädrig som vanligt. Han är en koncentrerad orkan som effektivt drar fram över lägenheten. Det finns nog inte en oöppnad byrålåda kvar. Inga dynor eller lösa ting som inte lyfts på. Han är otroligt nyfiken. Jag håller dock fast vid det positiva i det. Klart han ska vara nyfiken och överallt. Det ska man vara som liten en.

Dagens höjdpunkt: Vi passade på att lursova båda två strax efter lunch. Han har börjat snurra runt och ligga med ryggen mot mig, samtidigt som han med en arm pillar på mitt öra. Otroligt mysigt, även om han ofta är lite väl hårdhänt. Blomkålsöron nästa, möjligen. Kan se tufft ut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar