Edor är lite för liten för den här typen av gunga.Jag har nåt man skulle kunna kalla en gåva. Jag minns ansikten. Ansiktsminnet går i familjen också, då syster Viktoria säger samma sak. Det är enkelt, ser jag ett ansikte så känner jag igen den personen sen. Det är otroligt sällan undantag från regeln förekommer. I huvudet sitter tusentals ansikten som bubblar upp, det kan vara kassörskan på H&M, en kurskamrat från nån studiefrämjandetkurs, nån festdeltagare eller bara nån från tv. De sitter där.
Idag på öppna förskolan kom en kille med sitt barn dit som jag träffat förut. Ofta kan jag placera ansiktena ganska snabbt men idag lyckas jag inte. Han ansikte spökar och jag hoppas en god natts sömn kommer sätta sista pusselbiten. Jag är ganska övertygad om att han kommer norrifrån men sen tar det stopp.
Vi vet nu vad som är orsaken till fru Jonssons prickighet. Hon är allergisk mot penicillin. Skönt att veta orsaken, samtidigt som en allergi aldrig är att leka med. Särskilt inte då den är i hela hennes system. Nu knapras allergimedicin och förhoppningsvis blir hon snart bättre.
Dagens höjdpunkt: Edor har stenkoll på att skruva av korkar och lock nu. Han har kunnat det ett par dagar och gör det med stil och enorm fart. Jag hinner inte riktigt med om han får fatt i en schampoflaska eller liknade och vips är inte schampot kvar i flaskan längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar