Karantän

Iiiii vad liten

Friska? Pyttsan. Hur kunde jag ens komma på en så befängd idé. Möjligen straffas vi av högre makter. Kan det vara för att vi inte döpt Edor? Möjligen. Hur som. Igår var Edor en liten orolig en. Han kom tassandes några gånger efter det att han somnat. Det är bland det mest magiskt söta man kan se, en liten storögd kompis som kommer och letar efter mamma eller pappa. Vi fiskade upp honom och vips somnade han om. Dock dröjde det inte länge förrän han kom traskande igen. Vi förstod inte riktigt vad som fattades honom och försökte med universalmedicinen välling. Den ratades.

Under natten förstod vi vari oron låg. Kräks. Såklart. Efter alla våra prövningar med feber, förkylning, öroninflammation och tandagnisslan så ska såklart också Edor åka dit på nåt i magen. När jag sedan vaknade nu på morgonen var jag mer förkyld än tidigare och för att bara addera lite, så steg tempen på lilleman under dagen och han avrundade kvällen med att kräkas lite till.

Dagens plan var öppna förskolan, och skulle den vara stängd, var tanken att Love med mor skulle komma hit istället. Så blev det ju inte.

Dagens höjdpunkt: Edor har varit gosigare än någonsin idag. Såklart beror det på att han är en liten krasselskurk, men det går inte sticka under stol med att det är mysigt när ens lille kille kommer och lägger huvudet mot en, och stannar där.