Ny fas?

Foto: Maria Jonsson

Vill inte påstå att min son är som förbytt, han har alltid varit helt magiskt fantastisk. Men han har haft en förhållandevis lång fas där han verkligen ogillat att bli lämnad. Han vill helst ha oss nära, i samma rum. Det är ju i sig inte nåt problem, då vi inte vill lämna honom utan uppsikt, ensam. Men samtidigt är det bra med en bebis som tror sig om att sitta på sin lekmatta medan man hämtar nåt lite snabbt. Det har alltså inte uppskattats, men så idag klev Edor in i en egen lekbubbla. I hallen satt han på mattan och lekte med sina saker en lång stund. När jag ställde i ordning maten trodde han sig om att själv leka i spjälsängen (förvisso inrullad till köket) och medan jag och Maria åt middagen, satt han och lekte på sin matta i godan ro. Fas? Nåt som håller i sig? Återstår med spänning att se.

Medan Edor lekte i spjälsängen noterade jag en utveckling. Där gjorde han nåt han inte provat på tidigare. Han stod på alla fyra och gungade fram och tillbaka. Verkligen ett stort steg mot att börja krypa på riktigt. Coola unge.

Dagens höjdpunkt: Precis som i går morse, vaknade Edor strax innan jag skulle gå till jobbet, pigg på gos. Jösses vad mysigt det är, och vilken start på dagen. En utsövd, glad bebis är fantastico.