Far/Son-dag

Utmattad bebis efter bebismingel och sång

Vilken härlig dag! Det var stor premiär för mig som föräldraledig på egen hand, och det gick riktigt bra. Nu fick jag fenomenal hjälp av min lille kille och vi försökte hitta på lite olika saker.

En snabb lärdom, som jag i och för sig hade ganska bra koll på även innan, var att time management är a och o. Ska nåt hinnas med, måste det ske när tillfälle ges. Sen finns liksom inte. Vi hade en tid att passa, och det var 13:00 då öppna förskolan slog upp sina dörrar. Inför den typen av sociala akrobatkonster skulle jag piffas till lite. Skjorta ska strykas, luggen läggas rätt och finstrumporna letas fram. (Man får inte ha skor på sig där inne, så jag kunde göra intryck från strumpläst till hårtopp). Kändes noga. Tidsramen höll riktigt bra, och efter en delikat bifflunch tågade jag och lillen ut på stan. Vi trillade in på Folkets Park där de har en bunt hästar i en liten lerig hage. Denna gången var Edor pigg och glad och åtminstone lite intresserad av hästarna. Han är lite för liten fortfarande dock.

Bebissången börjar vid två, men portarna öppnar en timme innan. Jag drog mig lite för att gå in, man känner ingen, det är fullt med folk och man förväntas prata med alla. Då sneglade jag lite på Edor och insåg att det inte spelar nån roll vad jag tycker, det är ju för hans skull vi går dit. Glada i hågen stegade vi in och fann ganska omgående kompisar, stor som liten. Och det är riktigt trevligt. Där satt jag i mina finsockar och småpratade med en massa småbarnsföräldrar. Edor hade kalasskoj på en lekmatta med en massa bebisar som ständigt snodde hans leksaker. De flesta bebisarna kryper omkring, så den mer fixerade Edor hade det kämpigt att behålla sina prylar. Tursamt nog dök ständigt nya leksaker upp, så han tog inte illa vid sig. Jag försökte berätta för honom om livets hårda skola, men han lyssnade inte riktigt på det örat, utan lekte glatt vidare med sina nya saker istället.

Under bebissången sjöng vi en massa bebishits, och det var skoj. Fast smått orutinerad som jag är, missade jag att han normalt brukar power nappa precis innan dylika aktiviteter, så mitt under värsta hitparaden, slocknade ungen. Då hade vi lekt med bebisar i över en timme, så det var inte konstigt att alla samlade intryck behövde processas till härlig körsång. När sångstunden var över pinnade vi därför snabbt därifrån, så Edor fick fortsätta sova i sin vagn.

Imorgon är det en ny dag som föräldraledig, och ännu en gång är det bebissång på schemat. Dock något mer religiös, om jag förstått saken rätt. Ska göra mitt bästa för att verka rekorderlig, antagligen med finstrumpor och luggen flott på sné.

Dagens höjdpunkt: Min son. Det är nog att tillskriva honom lite för mycket vett och vilja, men det kändes som vi hjälptes åt med dagen. Han var snäll och underbar, vilket gjorde det hela till en lätt plätt.