Nej, nu vill inte jag jobba mer. Det är fruktansvärt trist att gå till jobbet innan Edor vaknat, och komma hem precis när han går och lägger sig. Öken, rakt av. Arbetstiderna är kajko tack vare askmolnet som ordnat lite beordrad övertid. Blä.
Vad jag sett mest av de senaste dagarna är en sovande bebis, och hur han sover sen. Ligger han inte på mage, med huvudet rakt ner mot kudden, ligger han ostkroksformat i båge med huvudet vinklat bakåt. Märkligt.
Inatt dök Edor upp i vår säng. Plötsligt låg han och sov mellan oss, och varken jag eller Maria kan berätta hur det kom sig. Han sover i sin spjälsäng, som står en ganska bra bit från vår säng. Vid fyrasnåret var han dock hos oss. Mysigt, absolut, men märkligt. Jag tror inte det var Edor som klättrat ur sin säng och upp i vår, utan sannolikt är jag skurken i dramat. Jag måste ha hämtat honom. Jag gör ju sånt, så varför inte hämta en bebis?
Dagens höjdpunkt: Edor har börjat äventyra. Innan kröp han inte iväg, men så idag upptäckte Maria hur Edor stack iväg medan hon stod i köket. En liten modig pelleplutt. Kamikazeungen i Edor styr honom dessvärre mot alla potentiella buleskapare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar