6 dagar utan tvättmaskin, har varit 6 dagar för många. Min lilla trotjänare från sent 1990-tal gav tillslut upp och började rossla olycksbådande för en tid sedan. I hopp om att den, liksom många andra av mina tekniska prylar, mirakulöst skulle självläka, har jag bara smått sneglat efter andra maskiner. Men så idag insåg vi att nåt måste ske. Den vägrar leva. Om nåt, så rosslar den bara än mer och livstecknen försvagas för var sekund. En ny maskin är därför beställd och kommer inom 2-7 dagar. Lyxade till det och betalade extra för att någon ska bära in schabraket åt oss också. Sånt kan jag gilla lite. Möjligheten att väldigt lätt få den hjälp man behöver. Allt som behövdes var en öppen plånbok och ett knapptryck. Sen ska den förhoppningsvis finnas hemma när jag kommer hem från jobbet en dag. Sweet. Och bättre upp. Den har ett snabbprogram på 29 minuter och digital display som berättar hur lång tid det är kvar. Jag tror jag tycker om vår nya maskin.
Med nya maskinen kommer också nya projekt. Badrummet måste struktureras om. Det fattas två centimeter under bänken, vilket innebär att jag måste ta bort ett av de två skåpen under bänkskivan. Då vinner vi plötsligt 30 centimeter, men jag får knåpa ihop nåt som kan agera tvättkorg i tomrummet istället, tänkte jag. Det blir nog bra det.
Idag har det varit en dag i lugnets tecken. Vi strosade på stan och fikade lite i strålande vårsol. Då vi haft stora spenderarbyxorna på idag, så har vi utöver tvättmaskin också köpt Edor en ny jacka och en tandborste. Jackan var en sån som när jag såg den ville applådera till. Den fanns i en rad färger, men tillslut enades vi kring en tjusigt röd. Tänk er detta. Vi köpte den i storlek 86. Min pojk börjar bli stor. Och, jackan finns att beskåda här
Några nätter i rad har han varit ordentligt orolig. Han äter inte längre på natten och sover normalt sig genom den utan knas. Men så de senaste nätterna har han vaknat till, djupt olycklig. Han gråter så hjärtskärande att man tror nåt allvarligt är på tok. Men så får han sin napp, vänder huvudet åt sidan och somnar gnyende om igen. Oftast. Ibland behövs tungt artilleri i form av Maria Jonsson. Han har börjat få tänder i överkäken, och det kanske har en bidragande effekt. Synd om honom är det i vart fall. Och lite synd om mig och Maria också.
Dagens höjdpunkt: Vilken mysig dag vi haft idag. Bland det sötaste var när vi lekte vid spegeln. Jag fixade så att han stod öga mot öga med sig själv. Skruttpellen blev så betuttad i vad han såg att han pussade sig själv. Om och om igen. Han smackade och gjorde pussljud. Då blev jag också betuttad. Sen har vi övat på konsten att gå. Jag håller honom i händerna medan han flanerar runt i lägenheten. Snart dags att skaffa en sån gåvagn, men än får det dock dröja lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar