Mitt lilla monster

Foto: Maria Jonsson

Ännu en krasslig dag. Edor har blivit lite bättre, men är fortfarande en kraxkråka. Jag känner mig inte alls särskilt mycket bättre, men i nuläget siktar jag ändock på en come back på jobbet imorgon. Vi får se lite hur dagsformen är när jag vaknar. Och nej, inte roligt att vara sjuk, men jösses. Ni ser ju bilden här ovan. Hur mysigt har vi inte haft. Bilden är lite fusk, för jag var vaken, men vi gossov länge precis sådär.

Jag har berättat om hur Edor skräms. Han gnistrar till i blicken och förvandlas till ett litet monster som skräms. Han tar i från tårna för att få till rätta klangen och blir mäkta nöjd när hans stackars lilla pappa får hjärtsnörp.

Edors monstervrål

Dagens höjdpunkt: Maria frågade Edor idag "var är pappa". Edor tittade då rakt på mig som svar på den frågan. Slump? Möjligen, men jag ifrågasätter inget. Det är väl ingen omöjlighet att han vet att mitt namn är pappa?