Båda systrarna håller på för fullt med fix hemma hos sig, och jag har känt ett litet uns av avundsjuka. Det är nåt med projekt som jag verkligen går igång på. Möjligen lite adhd-aktigt rent av, för sätter jag igång med nåt, kör jag gärna på tills dess det är klart. Lite till Marias förtret, då hon inte uppskattar fix sent om kvällarna. Har man inga projekt finns ibland högre makter som förser en med ett. I nuläget krävs som jag nämnt en omstrukturering av badrummet. Ett väggskåp som vi använt som bänkskåp ska sättas upp på väggen, en tvättförvaringsmöbel ska fixas och snart ska en tvättmaskin installeras. Roligt. Nånstans önskar jag att jag i tidig ålder slagit mig in på en snickarbana. Lärt mig mer. I nuläget är jag ganska fuskbenägen, vilket inte är särskilt bra. Dessutom har jag inte riktigt rätt verktyg eller yta för att öva på. Därför fortsätter jag fuska mig fram i ytterst liten skala.
Och det där med mycket grejer är fantastiskt praktiskt. Jag spar på det allra mesta. En mutter, en bricka, en rem eller vinkeljärn kan alltid vara bra att ha. Idag gick jag omkring här hemma och kände mig självgod när jag hittat alla saker jag behövde för att sätta upp väggskåpet i badrummet. För jag hade sparat ihop en massa prylar. Roligt.
Edor Hansson är numera helt vild. Han kryper omkring som en skottspole och lär sig precis inget utav det. Idag har han kamikazedykt från sängen. Man tror då nånstans att han ska lära sig att avgrunder bör undvikas. Inte då. Han kryper mot samma avgrund oavbrutet. Upp, upp, upp har utvecklats till upp, ner, hit, dit, överallt. Tursamt nog är sängen förhållandevis låg, så svanhoppet var inte fullt så dramatiskt som det kunde varit.
Dagens höjdpunkt: Edor pussas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar