En hel dag utan Edor

Mina kärlekar

Edor och Maria är kvar i Göteborg. Det handlar om bara ett fåtal dagar, men redan börjar jag känna en längtan efter dem.

På tågresan hem från Norrköping, där jag var idag, satt jag och tittade på bilden av Edor, den jag la upp igår, och log vitt och brett. Så där brett att man skäms lite för att man kufiskt sitter och är lite för till synes omotiverat glad. Nåja, det må vara hänt.

Tydligen har Edor blivit förkyld igen, stackarn, och dessutom sover han dåligt. Hektiska dagar för en liten kille, men roligt att vara med sin lilla kusin.

Dagens höjdpunkt: Jag skulle gå och handla, och på innergården lekte en liten kille på kanske fyra år. Han hälsade glatt och jag hälsade tillbaka. Sen frågade han "vems pappa är du?". Då blev jag så innerligt glad, för han tyckte att jag såg ut som en pappa. Då fick jag ju berätta att han nog inte känner Edor, då han än så länge är en miniliten en, men att de nog skulle träffas till sommaren.