Veckan

Foto: Maria Jonsson

Det är alltid trist när människor man tycker alldeles extra mycket om måste åka hem. Idag åkte mamma a.k.a farmor hem till sitt. Hon och Kent har varit här sen sent i tisdags, och man kommer snabbt in i en rutin kring att ha sin mamma hemma. Det infinner sig ett mammalugn inom mig som är lite knepigt att förklara. Inte så att jag blir som Edor, och svansar efter på grund av en närhetsfas, utan mer som att det känns som hemma. Alltså hemma hemma. Sen är hon ju snäll och trevlig att ha nära sig. Och en bra kille har hon skaffat sig också!

Jag vill tro att de haft roligt här. Summerar man veckan innefattar den shopping, biltur över öresundsbron, Köpenhamn, utemiddag på restaurang, Lund, Malmötour med västra hamnen, Turning Torso, Zlatans fina hus, en hejdundrande massa luncher, fika och gott vin. Och en hel del Edorgos. Han mjuknade lite, men närhetsfasen sitter djupt rotad i honom. Mamma fick dock hålla, mata, busa och gosa en hel del. Och det märktes i de små gnistrande ögonen att det var nåt särskilt med farmor.

Imorse vaknade Edor tidigt. Han somnade tidigt igår, vilket såklart innebar tidig morgon. Nånstans innan sex var jag upp och fixade en flaska. Gissningsvis hade han och Maria varit vakna ett tag då redan. Vi hoppades lite att han skulle somna om med lite mat i magen, men icke sa nicke. Piggelin. Omöjligt att inte bli kär i en nyvaken piggelinbebis som klättrar runt i sängen.

Idag har jag förresten varit lite extra ansvarstagande. Jag har köpt en extern hårddisk och säkerhetskopierat hela datorn. Inte illa.

Dagens höjdpunkt: Blir att mamma och Kent agent varit här. De är gulliga.