Dans

Edor har börjat med att ligga raklång. Ett bus enligt honom.

Dag tre och jag klagar inte.

Jag lär mig fortfarande att vara dagledig förälder åt en liten en. Det är en massa sociala koder man bör kunna vid en sandlåda. Man får nog inte vara för stolt. Jag bör således inte på sandlådekanten berätta att jag skriver en hyllningsblogg åt min son. Det skulle nog kunna uppfattas som egendomligt. Skryt är otänkbart. Man får inte vara egennyttig. Allt är allas. Vi, som inte har med oss så mycket grejer drar dock vinstlotten här. Edor leker med traktorer, spadar, silar, krattor, hinkar, pinnar, bilar och alla möjliga olika sorters leksaker. På frågan, hur gammal är han, förväntas man vara exakt. Jag håller mig till diffusa snart året medan de allra flesta är väldigt specifika. 9 månader och två veckor.

Edor tycker såklart sandlådan är toppenkul. Och det är väldigt trevligt att sitta där med honom. Dels får han ut en massa bebisenergi, dels får jag prata lite med folk. Idag blev jag infångad av en norrman. Antagligen från Bergen, eller den sidan av landet, för jag förstod inte ett dyft av det han sa. Han var trevlig och glad, men helt obegriplig. Roligast är det dock att titta på Edor, känna stolthet när han leker särskilt bra, säga åt honom att han är duktig när han gör nåt duktigt. Att han får utsättas för andra barn, på ont och gott. Min bästa bebis.

Han har förresten börjat med detta:

Dans, originally uploaded by Dave och Maja.

Dagens höjdpunkt: Jag lär känna Edor. Jag kände honom väl innan, men det är nåt särskilt med att vara ensam hela dagen med honom. Dagtid är det vi, and I like it.