Födelsedagen firades med att vi på förmiddagen åkte ut till Ramsvik för att låta barn och vuxna bada. Sedan åkte vi vidare ut på ett naturreservat för lunch och skutt på klipporna. Därefter åkte vi tillbaka till stugan för fika och presenter. Både Edor och Iris fick en massa paket och självklart var det uppskattat och roligt, men samtidigt blir det lätt lite mycket att få en massa paket och nya leksaker utan paus emellan. Roligt var det dock likafullt.
De små är stora nu och under födelsedagens lopp fick jag och Maria små flashbacks till vad vi gjorde den dagen precis för ett år sedan, vid exakt det klockslaget. Roligt. Det känns som igår samtidigt som så mycket har hänt. Följer man bara utvecklingen på den lille skurken som låg i magen inser man ju snabbt att tiden har gått. Bara det att han går är ju en radikal förändring.
Dagen idag har ägnats till stor del att åka från Hunnebostrand hit till Malmö. Det är långt att åka. Upp gick bra då vi prickade Edors sovtid precis, så han sov hela vägen. Idag åkte vi på dagen vilket såklart medförde fler stopp längs vägen. Edor pallar inte att sitta still i fyra timmar i sträck. Det går liksom inte. Hur många trick som än kan finnas i skjortärmen kvarstår de facto att Edor sitter fastspänd. Och alla som träffat honom vet att han är allt annat än stillsam.
Dagens höjdpunkt: När vi väl kom hem var Edor extragosig. Sådär fastklamrande gosig. Han hade enormt kontrollbehov över vart vi var. Helst ville han hålla handen, sitta i famnen eller vara väldigt nära. Antagligen grundar det sig i att de flesta runt omkring honom nu försvunnit och att han vill bara tydliggöra att han hör till oss. Att han är vår. Att vi är kvar. Då blir jag kär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar