Disco feeling

Glad kille

Det är inte en uttalad ambition, men jag har en romantisk bild av hur det är att växa upp med musik. När jag hör hur folk pratar om hur de präglats musikaliskt av den musik de växt upp med, målas genast en idyll upp. I mitt fall rörde det sig mest om Vikingarna, Stefan Borsch och pappas favorit Christina Lindberg. Jag får köra på diplomatins mellanväg och säga att den musiken inte kan förkastas då den uppskattas av fantastiskt många. Men, det är inte riktigt musiken som faller in i min möjligen lite överromantiserade bild.

Jag har egentligen inte någon särpräglad musiksmak eller nån utstuderad plan på vilken musik jag vill att Edor ska lyssna på. Vi lyssnar på det som faller oss in, och det verkar som Edor verkligen uppskattar musik överlag. När jag sjunger Mors lilla Olle ler han hjärtligt, för att inte tala om "Var är rapen"-visan med sin omedelbart lugnande effekt. Sen försöker vi spela musik och det är då vi märker mest hur han påverkas. Vi har inte nån kanonlista, utan väljer lite hipp som happ. Det har blivit mycket Lady Gaga på senare tid och hon uppskattas. Det började med att jag och Edor stod vid spegeln och dansade lite. Sen kom Maria och dansade framför Edor, och då tog det fart i pojken. Han sprattlar med armar och ben och dansar med. Han gillar det här med disco. Vi får se om det blir en rutin, men jag hoppas innerligt att vi i allafall kommer lyssna på mycket musik. Musik är bra.

Dagens höjdpunkt: Edor busade med oss idag. Verkligen busade medvetet. Det var när Maria skulle amma honom. Då låg han och gömde ansiktet mot henne för att sedan tvärt titta fram. När han såg att vi såg på honom skrattade han. Sen gömde han sig igen för att tvärt titta fram igen. Och skratta. Vilken fantastisk unge jag har fått.